"Blåkråka, Skåne" betyder larmet på sökaren. Jag ska precis gå in på biografen när larmet kommer.
Jag ringer upp C3-svararen och får veta att fågeln sågs på förmiddagen ute vid Vombs fure. Det blir väl som vanligt tänker jag - den är garanterat borta (som vanligt när det handlar om blåkråka) men jag kontaktar Jeppe och säkrar plats i en bil om det händer något. Jag går in i biosalongen och noterar att mobilen inte har täckning. Inga problem - jag har ju sökare så om det kommer något larm så meddelar jag mina vänner att de får se färdigt filmen utan mig. Det går en timme - inga larm. I halvmörkret upptäcker jag att inte heller min sökare har täckning. Illa men vad gör det - den är ändå inte garanterat kvar.
När filmen äntligen är slut är klockan 20:35. Jag ringer snabbt upp Jeppe och han säger att de har försökt ringa mig för blåkråkan var på plats och de är tillbaka i Malmö. Ångest. Jag ringer Anna och berättar för henne att nu ska vi inte gå ut och äta - vi ska ut och åka bil och se blåkråka. Hon ställer upp, kommer med bilen och vi drar iväg. Vi kommer fram till lokalen och möts av ett flertal skådare."Ni skulle varit här för 5 minuter sedan. Den satt jättefint och sedan flög den in i trädet där." Hur kul som helst. Vi stannar kvar på platsen och det blir mörkare och mörkare. Vad göra? Enligt kamraterna på plats så var prognosen god och efter lite samtal med Storfiskare Nyberg kommer vi fram till att det är läge att vara plats tidigt dagen efter.
Efter en natt utan sömn (ja, det är ohyggligt nervöst) så plockar jag upp Nyberg och vi sticker ut och är på plats 04:30. Vi väntar. 05:35 kommer blåkråkan fram och landar i ett torrträd. HURRA! X!.
Vi får fina obsar av fågeln under drygt en timme och sedan drar vi lyckliga och lättade tillbaka till Malmö.
| Blåkråka, Vombs boställe, Skåne, 2002-08-01 | |
 | |
| Fotograf:Hampus Leijon |
Blåkråka ligger högt på många önskelistor och äntligen sitter den där. Fågel nummer 18 i Skåne sedan 1975.
Nästa art: Gråsångare Hippolais caligata